I alltför lång tid har mitt skrivande legat nere. Inte bara här, utan överhuvudtaget. Det är synd och skam, för skälen till att jag inte skriver är banala och i stort sett värdelösa. I slutändan handlar det om att jag varit lat. No more, no less.
Förhoppningsvis blir det ändring på det nu. Eller, det är ingen förhoppning. Det är, som man säger idag, en målbild.
Så, kära läsare, välkomna tillbaka. Här kommer allt vara sig likt; vad som kommer att avhandlas känner ni till.
1 kommentar
söndag, 16 november 2008 kl 12:36 f m
Det där … det sätter ett lyckligt leende på detta slitna ansikte … välkommen tillbaka!